Spraydag 3

So far so good! Inga biverkningar än så länge, har dock fått några finnar som skulle kunna bero på att jag ska ha mens snart. En sak som slog mig idag var att jag egentligen längtat efter barn sedan jag var ca 10 år. Utbildade mig till barnskötare eftersom jag älskar barn. Blev gravid då jag var 18 men gjorde abort, sörjde i flera år efteråt. När vi sedan bestämde oss för att börja försöka med barn nr 1 fick vi vänta i 1½ lååånga smärtsamma tårfyllda år. Vår älskade W föddes och var så efterlängtad. Åren med honom har varit ganska så tuffa på många plan och min bild av att ha barn har förändrats under tiden. När vi väl bestämde oss för att försöka igen så var vi båda inställda på att det kunde ta tid. Nu har snart 3 år gått, vi har varit på utredning och ägglossningsstörning har konstaterats. Trots ägglossningsstimulerande mediciner har det inte funkat. Dagarna, veckorna, månaderna, åren går. Jag längtar, längtar, längtar.

Det känns som jag längtat efter barn i 20 år, med en paus då vi fick W.

Spraydag 2

Jag är så nervös att jag ska missa att spraya, glömde fråga vad man gör om man missar. Än så länge så går det i alla fall bra. Pratade med F (lillasyster) imorse eftersom vi inte pratats vid på ett par dagar. Har kännt att vi har behövt tid för oss själva. Påtalade återigen att jag tycker det är roligt för deras skull men att det blir så konkret att inte vi lyckas. Hon försöker förstå, det känns skönt.

En sak som hände idag gjorde att jag blev varse om att vi trots allt är ganska ensamma och att ingen kan förstå, som inte varit här.

 

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu