Nu är det gjort
Jag känner mig stolt, trött och överkörd av en ångvält. Dagen börjar med att vi anländer till IVF kliniken 8.20. Får sitta och vänta till ca 8.40 sedan kommer receptionisten och vi får anmäla oss och visa legitimation. Sedan är det bara att punga ut med 46.000 kr (3000kr är betalt sedan tidigare). Ungefär vid 8.50 får D lämna sitt prov och ca 9.15 hämtar en sköterska oss till ett rum där även ett annat par ligger med fördragna skynken. D berättar att han varit tvungen att be sköterskan förtydliga en siffra i hans personnummer, vore ju inte så kul om de förväxlade detta prov…de är ju trots allt bara människor de med. Jag får lägga mig på en säng med en värmedyna på magen och får smärtstillande och lugnande. Jag somnar en stund och får sedan en nål i armen. Paret som ligger bredvid oss får komma in först, killen verkar följa med men avviker efter en kort stund, för att gå och handla? När tjejen kommer tillbaka sitter killen och väntar, hon pratar tyst med honom och berättar att det kommer även att bli microinjektion för deras del (=när spermien mha en nål förs in i ägget) Efter en stund verkar hon få ont och klagar lite till killen. Hjälp! Först vid 11.00 kommer en sköterska och hämtar oss, D är riktigt less vid det här laget. Jag får börja med att gå på toaletten och får sedan lägga mig i en gynstol med värme. Vi får återigen uppge våra namn och personnummer till en sköterska som sitter i en lucka bredvid och tar hand om äggen. Sköterskan som är med oss tar på mig ett par fula, vita knästrumpor och doktorn lägger mörkgröna skynken över båda mina ben…varför då tänker jag, ska det stänka blod? Jag får en dos morfin och det snurrar i huvudet, dr S för in ett instrument, tvättar och förbereder, han lägger lokalbedövning i livmodertappen på både höger och vänster sida. Usch vad obehagligt, det gjorde lite ont men var hanterligt. Sedan tar han fram en ca 30 cm lång nål!!!! Va! Jag ber om att få mer morfin innan den där ska föras in, sköterskan och doktorn fnissar lite och säger att de bara testar om det fungerar, jag ska få mer morfin, en ännu högre/tyngre dos. Det snurrar lite till, D sitter bredvid i en grön operationsrock och håller mig i handen.
Doktorn börjar och det känns nästan ingenting, jag bara ligger och njuter av den sköna känslan av att inte bry mig om någonting. Plötsligt säger dr S att det finns många blåsor och att vi förmodligen får ut många ägg. De fyller rör efter rör och skickar vidare till hon i luckan, som uppdaterar hur många ägg hon fått in. Vi hör att hon säger – Nu är det 5 ägg…-8 ägg osv. Jag känner att jag blir lycklig där jag ligger med benen i vädret. Yes! Det finns möjlighet att det här nu blir av iallafall. Vips så är det klart, jag får ta på mig kläderna och vi går tillbaka till vårt rum. Sedan får vi fika, jag är hur hungrig som helst. Efter en liten stund kommer sköterskan in och meddelar att de fått ut 18 ägg!!!! Fatta vad duktig jag varit 18 ägg!!! Helt otroligt, jag som trott att det kanske skulle bli max 5-10 stycken. Preliminärt återinförande även kallat embyo transfer (ET) är planerat till fredag kl. 13.40. Dr S ringer på fredag ca 11.00 och meddelar om det utvecklas toppen bra och det istället blir långtidsodling och återinföring på måndag. Långtidsodling är positivt eftersom det då är chans att man hittar ett ännu bättre embryo. Graviditetschanserna ökar då. Sedan får vi åka hem och nu är det bara att vänta på vidare besked på fredag. Heja heja D:s krigare, nu är det upp till dem, och mina ägg förstås, att kämpa på i ett lab på sjukhuset. Undrar hur det går, vad som händer i skrivande stund? En sak är iallafall säker, D:s små kämpar är på ett riktigt kalas idag!
Oavsett vad du ställs inför har du ett imponerande lugn, du är bäst!